crossing the rubicon

Försökte mig på det här med att ändra utseende på min blogg... gav snabbt upp och insåg att det var över min förmåga. Tror jag får fråga Cajsa sen, bloggnörd som hon är! 

 

Har haft en bra dag på praktiken, jag får arbeta mer och mer självständigt. Fick hålla i en egen personutredning igen, känner större och större flyt i det här med MI. MI, står för motiverande samtal, för er som inte vet. Handlar om att enbart ställa öppna frågor, för att få klienten så motiverad som möjligt till förändring. Är helt frälst i denna metod, men fasiken vad svårt det är! Nå ja, det gick bra. Allt annat idag gick också bra. Fick massor av beröm från både min handledare och andra. Det värmer bra och stärker mitt självförtroende, har nog aldrig riktigt känt mig bra på någonting innan. Jag har även lättare att få struktur på saker och ting på praktiken, än i det vardagliga livet. Lustigt det där... i normala fall känns det som att jag knappt har koll på någonting. I normala fall är jag en väldigt glömsk, otålig, lite dampig (läs mycket!) svårt att koncentrera mig och behålla fokus på saker osv. Såååå anpassad till att arbeta inom en statlig myndighet så som frivården... Eller ja, det kanske är just det som behövs? Struktur och strikta ramar... who knows? 

 

Just nu borde jag egentligen plugga och göra frågor inför intervjun med min handledare som jag ska hålla imorgon, men är mitt uppe i ett samtal på Skype med min älskade sambo... En har väl sina prioriteringar! Intervjun lär väl gå åt skogen ändå. (Älskar att jag är så otroligt positiv!)

Kanske skulle ta och göra en personlighetsförändring och bli helt jävla positiv, lycklig och annat trams, mest för att chockera alla... men nej, någon kan ju dö i en hjärtinfarkt eller liknande...