They say that things just can not grow, beneath the winter snow

 
Kan inte sluta tänka, om det som blev sagt verkligen blev sagt, eller om det bara var ren inbillning. Gränsen mellan verklighet och drömmar är så otydlig numera. Jag ser världen med dimsyn, med tårfyllda ögon.
Försöker komma på saker att göra för att fördriva tid, men börjar få slut på idéer. Försöker tänka att snart är det imorgon, snart dags att träffa en nya läkare vilket innebär nya möjligheter. Det vill säga om jag ens kommer upp imorgonbitti. Vetifan hur det ska gå till ens. Jag är så trött... 
 
 
Over and out.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0