Here, beneath my lungs, I feel your thumbs press into my skin again


Jobbar oavbrutet. Om inte annat så är det så det känns. Tillbringar så mycket tid på jobbet, att jag nästan börjar se det lite som ett andra hem. Det är ganska skönt, det enda som saknas är superkatten. Hade hon fått följa med, hade allt varit perfekt. Dagarna flyter på, har börjat återfå lite sömnrutiner igen. Däremot tar värmen död på mig, längtar till svala höstdagar med vackra färger i alla träd. Är mer av en höst/vintermänniska antar jag. Det allra bästa med sommaren är dock att se alla fina människor lyckliga. Är precis som att många av er liksom vaknar till liv på sommaren, det är vackert. Jag får leva på det, tills min höst kommer.

Drömmer mig bort till andra länder och nya människor, efter tatueringar och konserter, efter att trivas i mitt eget sällskap.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0